Träningsläger del 2

24 h regnade bort och ofrivillig vila visade sig ändå vara rätt skönt men abstinensen blev bara större och större under dagen. Ett distanspass på 5 h sköljdes bort så vi bestämde oss för en tidig start efterföljande dag. Allt för att bygga på timmar i sadeln. Gissa hur fyra tjejer reagerade när vattnet från himlen började droppa vid frukostbordet. Starten flyttades fram och väntan gjorde oss galna. Vips så gick strömmen också och livet var helt klart på topp där och då. Vi tog på oss alla kläder vi ägde och jag kände mig så nöjd med windstopper till underställ. Vi hade planerat en bergstur men snöbilderna hade cirkulerat dagen innan tagna uppe på toppen. Vi påbörjade vår tur och hur den skulle sluta visste vi inte. Mot fika i Valdemossa! Vi rullade iväg försiktigt på blöta vägar och molnen hängde tunga över bergen. Tillslut ser vi även att snön ligger tät uppe på toppen. Okej, vi får väl vända och köra inåt i landet.

Fyra tjejer glada och ivriga över att äntligen få vara ute igen. Lugn strikt distans och det kröp i mina ben som alltid. Skärp till dig nu och håll dig där du ska vara. I din zon! Upp till Valdemossa stretchar jag lite på zonen men det var så skönt. Fikat i byn var ännu bättre och kaffet flödade i kylan.

Himlen spricker upp och solen lyser på oss. Mot Soller tänker vi och ett utmärkt val. Sollerpasset över åter i en stretchad ansträngningszon för att sen bege oss hemåt via Orient. Lite panik och ett depåstopp i Inca för nödprovianter. Gemensamt lagtempo hem i lite regn och motvind. Ensam är inte stark men 4 samarbetande tjejer fixar de mesta. Dagen till ära hade vi proffshjälp! Vår fantastiska Mekaniker på Vespa som fixar allt. Vatten, mat, fotografering, filmning och skyddar oss för bakomvarande cyklister samt bilister. Över 7 h senare är vi hemma och ganska omgående i säng efter kvällsbestyren.

Jag cyklar inte till Sa Calobra om jag inte får ta i hade jag nämnt tidigare under veckan. Men de var inte därför som schemat hade ändrats. Vi skulle kör allout upp för backen nästkommande dag. Ett blogginlägg ni får vänta lite på men bilden nedan visar kanske lite trötthet.

Istället går vi vidare till i fredags. Förmodligen skulle det bli vår sista cykeldag då väderleksprognosen visade regn i mängder. Solen sken och temperaturen något högre. I två dagar hade vi frusit och idag tog vi på oss för att slippa det. Ack så fel det kunde bli. Efter knappt en timme fick vi stanna och lyxproblemet var ett faktum. Jag hade inte plats med alla grejer i ryggfickorna. In under tröjan bak och sen var limpan på magen ett faktum. Herregud! Vilken regel bröt jag mot denna gång?

En fantastisk dag och vi slapp frysa. Start i Alcudia över Sollerpasset, gofika på torget, piggen, Lluc och Pollenca hem. Sen att jag hade en trevlig engelsman till sällskap upp för en klättring var inte helt fel. Eller lite annat löst folk att snacka med, får tiden att gå då ansträngningen ska vara låg. Sen att jag satte några triathleter på plats under passagen till Lluc macken eller jagade Ulrikas grymma hjul utför. Det ser vi som en parentes. Fyra glada tjejer kom hem med ett stort leende på läpparna. Vilket ibland är betydligt mycket viktigare i vissa lägen.

Som befarat så regnade det hela sista dagen igår. Men de blev en promenad inklusive lunch och shopping. Födelsedagskalas och avslutande middag på kvällen.

I skrivande stund intar jag horisontellt läge ensam i ett tomt hus. Alla har åkt hem och jag semestrar vidare lite till.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s